Förlossningen men hem igen.

Hej!

Ja idag har det minsann varit en turbulent o spännande dag. Allt började med att Alexandra ringde mig på förmiddagen o undrade om jag kunde hålla henne sällskap medans Marcus var i väg till jobbet nån timme. Hon hade regelbundna värkar o ville inte vara själv. Klart jag gick upp dit o var sällskapsdam o värkräknare:)) Värkarna var kraftiga o satt i mellan 45-60 sekunder o ibland var det inte mer än tre, fyra minuter emellan. Vi ringde förlossningen i Falun o de sa att vi fick komma in om vi ville. Vi åkte in o i bilen hade hon ibland bara en minut emellan. Vi kom fram runt sextiden och undersökningen visade att hon inte var mer öppen än igår dvs. *ett finger*:( Vi fick ett par timmars permis då vi åkte iväg o käkade glass o sen gick runt i skogsparken bakom sjukhuset. När vi kom tillbaka så var det samma läge ungefär, men läkaren ville behålla henne med tanke på det höga blodtrycket. Alexandra ville promt hem ist. Så vi pratade igen med den jättetrevliga o humoristiska läkaren o frågade om hon inte kunde gå upp hit på specialistmödrarvården i morgonbitti o lämmna urinprov o ta trycket. Hon ville gärna hem till sitt badkar och egna sängen. Jovisst fick vi åka hem igen. Klart man är lite besviken på att det inte vart nån bebis, men huvudsaken är att den kommer när det är dags o att allt går bra. Jag har nog ingen möjlighet o följa med om den kommer före söndagmiddag. Mina arbetskollegor var ju så snäll o bytte mitt nattpass mot morgondag ist och skulle även gå in en sväng extra i morgonförmiddag ifall jag var kvar där i Falun. Så nu tycker jag att *hon* kan stanna kvar där inne fram tills söndag åtminstone:)) Neeej jag tycker det ska köra igång så Alexandra slipper ha så ont längre....stackars min lilla flicka. Men hon är så duktig o kämpar på med glimten i ögat o humorn är det inget fel på heller.

Dagens agenda ligger kvar här tills efter helgen o nu ska jag hoppa i säng för att förhoppningsvis varva ner o försöka att sova...

Godnatt!