Hej igen!
7 månader sen sist jag skrev och det har hunnit hända mycket. Tänkte försöka att börja skriva igen nudå men vi får väl se hur länge det går den här gången. Hur som helst så är det roligt att gå tillbaka o läsa om sitt liv. Ska verkligen göra ett nytt och seriöst försök att börja skriva.
Sist jag skrev så var det om flytten och snart har vi bott i denna härliga lya i ett år. Vi har varit på semester, familjen har utökats och håller fortfarande på att bli större och jag har fått fast jobb....ja det blir mycket att skriva. En sak är trist och det är att jag har svårt att få till mina bilder bra här i bloggen. Skulle vilja göra det tjusigare men oteknisk som man är så blir det som det blir.....
Så håll till godo.....Nu börjar jag......
lördag 22 oktober 2016
fredag 25 mars 2016
Flytt
Hej.
Nu öser jag på lite...så jag kommer ikapp tänkte jag.
Alexandra o Marcus hittade äntligen ett hus de vill bo i och i mitten av oktober gick flytten till Stackmora. Jag har hela tiden sagt att jag gärna skulle vilja ha deras lgh om de flyttade. För det första är det mycket bättre baksida med inhägnat och lite blommor/buskar och för det andra så är det en mycket fräschare lgh. Lägenheten blev vår och den 6:de november flyttade vi in. Vi trivs som fisken i vattnet här, även djuren verkar trivas gott. Goliat kan ju vara ute på baksidan lös och han o Hel leker där varje dag. Jag har blivit intresserad av inredning helt så där och jag tycker att jag fått lite stil på vårt hem. Det är små detaljer som jag ska fixa, som fotovägg både i sovrummet och vardagsrummet...en träsoffa från Jysk ska in i hallen med. Men det får vi ta efter semestern. Nu snart kommer ju vårplaneringen ute med...fixa baksidan ska bli sååå roligt....jag ska ha odlingar i terass och en liten caféhörna har jag tänkt.....o varför inte ett fågelbad eftersom vi har lockat hit massor av olika småfåglar i vinter. Det värsta är väl att vi har ju en trädgårdsmästare på fyra ben.....han gräver upp o jag gräver ner....men men....det ordnar sig väl det med...
Nu öser jag på lite...så jag kommer ikapp tänkte jag.
Alexandra o Marcus hittade äntligen ett hus de vill bo i och i mitten av oktober gick flytten till Stackmora. Jag har hela tiden sagt att jag gärna skulle vilja ha deras lgh om de flyttade. För det första är det mycket bättre baksida med inhägnat och lite blommor/buskar och för det andra så är det en mycket fräschare lgh. Lägenheten blev vår och den 6:de november flyttade vi in. Vi trivs som fisken i vattnet här, även djuren verkar trivas gott. Goliat kan ju vara ute på baksidan lös och han o Hel leker där varje dag. Jag har blivit intresserad av inredning helt så där och jag tycker att jag fått lite stil på vårt hem. Det är små detaljer som jag ska fixa, som fotovägg både i sovrummet och vardagsrummet...en träsoffa från Jysk ska in i hallen med. Men det får vi ta efter semestern. Nu snart kommer ju vårplaneringen ute med...fixa baksidan ska bli sååå roligt....jag ska ha odlingar i terass och en liten caféhörna har jag tänkt.....o varför inte ett fågelbad eftersom vi har lockat hit massor av olika småfåglar i vinter. Det värsta är väl att vi har ju en trädgårdsmästare på fyra ben.....han gräver upp o jag gräver ner....men men....det ordnar sig väl det med...
Alexandras o Marcus fina hus
Goliat
Hej....
Usch....det är fy skam så dålig jag är på att skriva blogg. Tanken är ju ett litet inlägg varje dag men det håller jag inte. Men men.....det kanske blir så när man inte skrivit på länge och har rätt mycket man vill dela med sig..... Ska försöka att hinna ikapp nurå....
Ja sist skrev jag om älskade Mario som nu springer i hundhimlen och leker. Fast vi hade vår dagishund Hel här efter sen Mario vandrat vidare så hjälpte det föga, kanske lite. Hon visste ju att nåt var fel och försökte trösta oss på hennes sätt, lilla gogumman. Micke började rätt snabbt att sakna ljudet av tassar och alla hundpromenader med en egen fyrfota vän. Jag saknade så klart jag med, men var lite mer inne på att vänta till våren med att skaffa en ny familjemedlem. Hur som helst så satt jag och kikade på facebook, då ett klipp med nio små söta valpar dök upp. Jag visade Micke och konstigt nog så satt han och tittade på samma hundar fast då på Blocket. Vi skulle till Falun dagen därefter för att göra upp ekonomiskt med Falu djursjukhus, så jag ringde ägaren och frågade om vi fick komma och titta på valparna. Hon hade endast två hanar kvar och skickade klipp till oss på dem. Vi fastnade båda två för en av dem och bad henne hålla på honom tills dagen efter.
Solklart föll vi pladask när vi kom till Bomsarvet och den lilla femveckors krabaten kom rultande över gräsmattan och fram mot oss. Jag var alls inte inne på en amstaffblandning (Amstaff o
Amerikansk bulldog). Men föll som en fura och åkte hem förälskad i den lille och 1500:- fattigare.
Tre veckor senare så fick vi åka tillbaka och ta hem vår nya lilla pälskling. Goliat är en fantastisk hund. Jag har aldrig varit med om mer pussgurka. Han är så snäll och älskar allt och alla. Han skäller aldrig på andra hundar utan sätter sig ner och viftar på svansen under tiden han studerar dem. Han sover mellan oss varje natt och då gärna på rygg med alla fyra tassarna mot taket. Han är otroligt lättlärd och visar intresse för att lära sig nytt hela tiden. Busig är han ju så klart oxå....han kan nog hitta på sattyg om han vill. Men ojj vilken härlig kille han är. Just i skrivande stund blir han om en vecka 10 månader och är för tillfället på "inskolning" hos Sofie o Håkan, som ska ha honom när vi åker på semester om tre veckor. Hoppas att det går bra men än så länge har jag bara hört positivt :)
Jag är så glad att jag gav med mig när Micke ville ha en ny hund så fort..... :) :)
Usch....det är fy skam så dålig jag är på att skriva blogg. Tanken är ju ett litet inlägg varje dag men det håller jag inte. Men men.....det kanske blir så när man inte skrivit på länge och har rätt mycket man vill dela med sig..... Ska försöka att hinna ikapp nurå....
Ja sist skrev jag om älskade Mario som nu springer i hundhimlen och leker. Fast vi hade vår dagishund Hel här efter sen Mario vandrat vidare så hjälpte det föga, kanske lite. Hon visste ju att nåt var fel och försökte trösta oss på hennes sätt, lilla gogumman. Micke började rätt snabbt att sakna ljudet av tassar och alla hundpromenader med en egen fyrfota vän. Jag saknade så klart jag med, men var lite mer inne på att vänta till våren med att skaffa en ny familjemedlem. Hur som helst så satt jag och kikade på facebook, då ett klipp med nio små söta valpar dök upp. Jag visade Micke och konstigt nog så satt han och tittade på samma hundar fast då på Blocket. Vi skulle till Falun dagen därefter för att göra upp ekonomiskt med Falu djursjukhus, så jag ringde ägaren och frågade om vi fick komma och titta på valparna. Hon hade endast två hanar kvar och skickade klipp till oss på dem. Vi fastnade båda två för en av dem och bad henne hålla på honom tills dagen efter.
Solklart föll vi pladask när vi kom till Bomsarvet och den lilla femveckors krabaten kom rultande över gräsmattan och fram mot oss. Jag var alls inte inne på en amstaffblandning (Amstaff o
Tre veckor senare så fick vi åka tillbaka och ta hem vår nya lilla pälskling. Goliat är en fantastisk hund. Jag har aldrig varit med om mer pussgurka. Han är så snäll och älskar allt och alla. Han skäller aldrig på andra hundar utan sätter sig ner och viftar på svansen under tiden han studerar dem. Han sover mellan oss varje natt och då gärna på rygg med alla fyra tassarna mot taket. Han är otroligt lättlärd och visar intresse för att lära sig nytt hela tiden. Busig är han ju så klart oxå....han kan nog hitta på sattyg om han vill. Men ojj vilken härlig kille han är. Just i skrivande stund blir han om en vecka 10 månader och är för tillfället på "inskolning" hos Sofie o Håkan, som ska ha honom när vi åker på semester om tre veckor. Hoppas att det går bra men än så länge har jag bara hört positivt :)
Jag är så glad att jag gav med mig när Micke ville ha en ny hund så fort..... :) :)
söndag 14 februari 2016
Älskade Mario
Hej igen!
Har av förklarlig anledning inte hunnit att skriva nåt mer sen sist. Jag har jobbat mycket och när man kommer hem så är det annat att ta tag i. Men nu tänkte jag skriva lite mer om vad som har hänt.
Jobb ja......Tyvärr så avled min fina goa brukare när jag var på semester i Thailand. Väldigt ledsamt och tråkigt. Han var en sådan fin människa och genomsnäll på alla sätt o vis. Det var en väldigt tråkig nyhet jag nåddes av på min första semesterdag där nere.
Men nu ska jag berätta lite om en annan tragisk händelse som inträffade i somras.
Mario vår älskade hund fyllde åtta år i maj. Han hade problem med sina öron titt som tätt o kliade sig, ibland så hårt så han skrek :( Vi var till veterinären flera ggr med detta och de trodde på svamp. Vi fick köpa dyrt torrfoder och tvätta öronen så gott vi fick för honom. Men det hjälpte inte. Jag hade även upptäckt en stor vårta bakom framtänderna i överkäken på honom. Veterinären här i Mora sa att det var en utväxt som många hundar hade. Nu kommer jag inte riktigt ihåg men något om nervsystemet iaf. Oki tänker man ju....helt normalt. Till sist åkte vi till Orsa o veterinär Veber. Hon sa att det inte var svamp och rekommenderade att börja ge honom vom og hundemat...ett färskfoder. Hon såg även knölen i gommen på Mario och sa att den där ska vi ta bort och skicka in på analys. Hon sa att det var en cysta av något slag. Knölen var tack o lov ofarlig och Mario kunde äntligen tugga ben ordentligt igen och han blev mycket bättre både i pälsen och i öronen. Han blev glad o sprallig igen o slapp klia sig.
På Midsommar så köpte vi lite frysta märgben åt honom som han skulle få smaska på och det var väl det bästa han visste och speciellt nu när han kunde tugga ben riktigt. På söndagen efter Midsommar så var han sig inte lik. Trött, loj, hängde med huvudet och såg ledsen ut. Dagen efter så kräktes han en massa gräs och hade lite diarré. Jag ringde veterinären här i Mora och de rekommenderade skonkost. Men jag sa att jag trodde inte på magsjuka, det här var nåt annat. Tisdagen kom och jag var på jobbet när Micke ringde och sa att jag var nog tvungen att åka hem. Mario varken ville eller orkade gå ut. Han kom bara ut utanför porten o då kräktes han bara vatten...massor av vatten. Jag åkte hem och ringde vet igen. Vi skulle ta en temp och återkomma. Han hade hög feber stackarn. Så jag ringde åter och talade om det och frågade om de ville titta på honom. DÅ.....fick jag en utskällning. De hade minsann inga tider för magsjukehundar och de kunde inte heller trolla fram några tider med knäna..... :( Nej nej...oki jag ringde Falun och djursjukhuset och där var det helt oki att komma ner med honom. De undersökte honom lite ytligt och skulle behålla honom över natten för uppvätskning. De tog även röntgen på magen och när han låg där på rygg och vi höll i hans ben, lyfte han på huvudet o slickade mig på munnen ett par gånger. Så här med facit i hand, så var det ju ett hejdå :.( Dagen efter ringde vet. och berättade att de hade upptäckt någon förändring där magsäcken går över till tunntarm. De öppnade och såg då en fruktansvärt ful bukspottkörtel. Det fanns även omkringliggande vätska så han hade väl hunnit få bukhinneinflammation också. De gjorde rent så gott de kunde och sedan fick han intensivvård i fem dygn. De första dagarna sjönk sänkan och febern gav sig och det såg positivt ut. Men på tisdagmorgon, en vecka sedan han blev inlagd, så ringde de och talade om att han började bli gul i huden och han hade kräkts hela natten. Då fanns det inga tvivel längre utan vi fick tyvärr ta det tunga beslutet att låta honom få somna in. Älskade..älskade vän vad vi grät och kände oss maktlösa. Men det gick inte längre. Du ska inte vara på en intensivvårdsavdelning i över en vecka o kämpa för ditt liv....du ska vara hemma hos oss och gosa ju.... Vem kunde tro att det var sista pussen den där kvällen....*snyft* Mario är saknad .... precis som älskade Snobben. Man får minnas de med glädje och tänka på alla fina stunder tillsammans och deras specialiteter som de hade...tokhundarna där. Nu leker du med Snobben på de evigt gröna gräsmattorna min älskade bästa vän.....
Har av förklarlig anledning inte hunnit att skriva nåt mer sen sist. Jag har jobbat mycket och när man kommer hem så är det annat att ta tag i. Men nu tänkte jag skriva lite mer om vad som har hänt.
Jobb ja......Tyvärr så avled min fina goa brukare när jag var på semester i Thailand. Väldigt ledsamt och tråkigt. Han var en sådan fin människa och genomsnäll på alla sätt o vis. Det var en väldigt tråkig nyhet jag nåddes av på min första semesterdag där nere.
Men nu ska jag berätta lite om en annan tragisk händelse som inträffade i somras.
Mario vår älskade hund fyllde åtta år i maj. Han hade problem med sina öron titt som tätt o kliade sig, ibland så hårt så han skrek :( Vi var till veterinären flera ggr med detta och de trodde på svamp. Vi fick köpa dyrt torrfoder och tvätta öronen så gott vi fick för honom. Men det hjälpte inte. Jag hade även upptäckt en stor vårta bakom framtänderna i överkäken på honom. Veterinären här i Mora sa att det var en utväxt som många hundar hade. Nu kommer jag inte riktigt ihåg men något om nervsystemet iaf. Oki tänker man ju....helt normalt. Till sist åkte vi till Orsa o veterinär Veber. Hon sa att det inte var svamp och rekommenderade att börja ge honom vom og hundemat...ett färskfoder. Hon såg även knölen i gommen på Mario och sa att den där ska vi ta bort och skicka in på analys. Hon sa att det var en cysta av något slag. Knölen var tack o lov ofarlig och Mario kunde äntligen tugga ben ordentligt igen och han blev mycket bättre både i pälsen och i öronen. Han blev glad o sprallig igen o slapp klia sig.
På Midsommar så köpte vi lite frysta märgben åt honom som han skulle få smaska på och det var väl det bästa han visste och speciellt nu när han kunde tugga ben riktigt. På söndagen efter Midsommar så var han sig inte lik. Trött, loj, hängde med huvudet och såg ledsen ut. Dagen efter så kräktes han en massa gräs och hade lite diarré. Jag ringde veterinären här i Mora och de rekommenderade skonkost. Men jag sa att jag trodde inte på magsjuka, det här var nåt annat. Tisdagen kom och jag var på jobbet när Micke ringde och sa att jag var nog tvungen att åka hem. Mario varken ville eller orkade gå ut. Han kom bara ut utanför porten o då kräktes han bara vatten...massor av vatten. Jag åkte hem och ringde vet igen. Vi skulle ta en temp och återkomma. Han hade hög feber stackarn. Så jag ringde åter och talade om det och frågade om de ville titta på honom. DÅ.....fick jag en utskällning. De hade minsann inga tider för magsjukehundar och de kunde inte heller trolla fram några tider med knäna..... :( Nej nej...oki jag ringde Falun och djursjukhuset och där var det helt oki att komma ner med honom. De undersökte honom lite ytligt och skulle behålla honom över natten för uppvätskning. De tog även röntgen på magen och när han låg där på rygg och vi höll i hans ben, lyfte han på huvudet o slickade mig på munnen ett par gånger. Så här med facit i hand, så var det ju ett hejdå :.( Dagen efter ringde vet. och berättade att de hade upptäckt någon förändring där magsäcken går över till tunntarm. De öppnade och såg då en fruktansvärt ful bukspottkörtel. Det fanns även omkringliggande vätska så han hade väl hunnit få bukhinneinflammation också. De gjorde rent så gott de kunde och sedan fick han intensivvård i fem dygn. De första dagarna sjönk sänkan och febern gav sig och det såg positivt ut. Men på tisdagmorgon, en vecka sedan han blev inlagd, så ringde de och talade om att han började bli gul i huden och han hade kräkts hela natten. Då fanns det inga tvivel längre utan vi fick tyvärr ta det tunga beslutet att låta honom få somna in. Älskade..älskade vän vad vi grät och kände oss maktlösa. Men det gick inte längre. Du ska inte vara på en intensivvårdsavdelning i över en vecka o kämpa för ditt liv....du ska vara hemma hos oss och gosa ju.... Vem kunde tro att det var sista pussen den där kvällen....*snyft* Mario är saknad .... precis som älskade Snobben. Man får minnas de med glädje och tänka på alla fina stunder tillsammans och deras specialiteter som de hade...tokhundarna där. Nu leker du med Snobben på de evigt gröna gräsmattorna min älskade bästa vän.....
Alltid Älskad Alltid Saknad.......
fredag 15 januari 2016
Semestern i Thailand
Hej! OBS Detta inlägg började jag att skriva i början av maj.....fortsatt nu o här kommer det :)
Nu var det längesen igen. Gamla datorn var ju så förbaskat seg o krånglade, men vi har köpt oss en ny. Hoppas att jag kommer att skriva regelbundet nu då ;) Det är faktiskt rätt kul att gå tillbaka i tiden och läsa vad man gjort.
Nu har vi varit hemma ett par veckor efter en underbar resa till Thailand. Helt magiskt fantastisk semester har vi haft. Ska försöka att sammanfatta våra tre veckor med text o bild tänkte jag.
Måndagen den 30:de mars så tog jag o Micke tåget till Arlanda. Var framme vid sextiden på em. och fördrev tiden med att växla in lite bath och dricka en öl. Vi väntade på Ylva som kom med flyg från Visby. Vi checkade därefter in på Quality Airport Hotel på Arlanda. Gick och lade oss i skaplig tid eftersom vi skulle upp tidigt morgonen därpå.
Tisdagen kom och vi klev upp i ottan för att slippa stressa. Efter en god hotellfrukost, tog oss transferbussen till terminalen där vi checkade in. I väntan på att få boarda så satt vi i Diners Lounge och försåg oss med vissa drycker :) Klockan 11 var det äntligen dags och vi lyfte mot mer sydliga breddgrader, första målet var Doha. Vi åkte med Qatar Airways, vilket vi senare såg att det var listat som bästa bolaget i världen. Det var verkligen kanonbra, trevlig personal och superbra service hela resan ;) Det tog ca. 6 timmar till Doha och där fick vi vänta i tre timmar innan vi lyfte mot Bangkok. Det var rätt kul att sitta där o titta på alla oljeshejker som svassade förbi i sina vita fotsida klänningar, rödrutiga kökshandukar på skallen och guldtofflor på fötterna. Vi lyfte mot Bangkok och jag somnade någonstans över Indien. Det tog ytterligare 6 timmar att flyga och vi landade någon gång på morgonkvisten thailändsk tid. Då fick vi vänta igen innan vi fick kliva på planet mot slutdestinationen Phuket. Flygplanet vi skulle åka med dit fick mig att småle. Jag kände mig som Piff & Puff i Räddningspatrullen. Det var ju liite skillnad mot de stora flygplan vi åkt med innan :) Jag kan säga att det var rätt skönt när vi hämtade ut väskorna och mötte upp Martin som var snäll och hämtade oss. Jag är ju nämligen flygrädd och nu var halva flygresan avverkad ...tre lyftningar o tre landningar...puhh .(torkar handsvett). Måste även tillägga att det var mycket turbulens nästan hela vägen.
Åkte direkt hem till Peter o Porn. Där fick vi träffa lilla söta Albin för första gången. Jeansen åkte av o på med badkläder under shortsen och sen begav vi oss till Bangtao beach, en ljuvlig och härlig strand. Kan inflika med att militären har ju rensat upp på alla stränder och tagit bort solstolar, parasoll och försäljare. Men där fick vi hyra solstol och det fanns även parasoller och div. mat/dryck för försäljning, perfekt!! Första doppet i Andaman Sea var efterlängtat kan jag säga. Nu var det ju inte direkt svalkande, men ändå :) När vi skulle gå hem igen så träffade jag på en söt leguan vid namn Shaggy, klart jag var tvungen att krama om honom lite.
De första dagarna bestod av mycket sol o bad. Men i slutet av veckan drog vi ner till Rawai och Martin. Där var det oxå strandhäng för det mesta och här pressade vi på Nai Harn beach på dagarna. På kvällarna käkade vi middag på restaurangen och sen blev det drinkar på olika barer. Men vi hann med en dags utflykt då vi åkte upp till Big Buddha. En 45 m. hög buddha i vit marmor. Den är byggd på ett berg 370 m.ö.h. Däruppe var det en bedårande utsikt över havet och alla stränder och orter runt om. På vägen ner stannade vi o tittade på elefanter, men där vart vi så förbannad så vi fortsatte nedåt. Två apor satt fastkedjade i en halvmeter lång kedja. De kunde inte ens vända sig om. Samma sak med en elefantunge. Fy fan vilket djurplågeri. Däremot stannade vi och gick på en krokodilshow. Det visade sig vara helt bortkastade pengar och även djurplågeri där....grrrrrrr.....
Dagen efter vattenkriget, så var det dags för ytterligare en fest. Mickes 40-årsdag. Vi begav oss in till Kamala och hem till Jonas och Nii. Där vart det en liten förfest innan hela gänget traskade iväg till ett relaxcenter. Där badade vi poolbad och drack iskalla gin o tonics ;) Efter det så vart det middag på Mamma Mia Kamala Beach. Ett underbart läge för den restaurangen, precis mitt på stranden. Där finns även ett litet hotell. En trevlig kväll i goda vänners lag.
Efter ett lyckat firande med både Songkran och Mickes födelsedag så var det dags för några dagar på Phi Phi. Vi gick upp i ottan och tog färjan från Chalongs hamn. Eftersom det inte finns någon motortrafik på denna ö så möttes vi av en man som körde vårt bagage på en typ mjölkärra till hotellet. Det var verkligen en supermysig ö vi hamnat på och första eftermiddagen bestod av barhäng i hotellets pool och då menar jag verkligen bokstavligt i poolen. Superhäftigt tyckte så klart jag, bonnläpp som man är :) Happy hour var det med + rabatt som välkomstgåva. Ärligt talat så vet jag inte hur många drinkar som rann ner i strupen men många vart det och konstigt nog kände jag mig knappt berusad. På kvällen så gick vi ut och åt och avslutade med att kolla på thaiboxning. Dagen därpå så hyrde vi en longtailbåt för att åka ut bland småöarna. Så härligt ända tills en näradödenupplevelse inträffade. Vi stannade först till på Bamboo Island, en ö med kritvit sand o vajande palmer, underbart vackert. Sedan var vi så klart tvungen att uppsöka Maya Beach. Där har de spelat in filmen "Beach" med Leonardo di Caprio....Jag hade tanken när vi skulle kliva ner i vattnet från båten o vada in, om det verkligen gick. Jag tyckte att det såg ut att vara mycket koraller o sten. Men han som sa att det var ok, så vi klev ner i det ljumma vattnet allihop och vadade in mot land. Där traskade vi in på en liten stig och plötsligt uppenbarade det sig en liten primitiv bambubar. Vi stannade där för vätskepåfyllning och efter det tänkte vi bada.....MEN när vi kom ner till stranden så fanns det inget vatten!!! Det var ebb.....Vi såg vår longtailbåt långt därute och det var bara att börja gå. Först gick det bra...men sen började vattnet stiga och då var det nästan omöjligt att sätta fötterna på rätt ställe. Man halkade på de vassa korallerna och det värsta var väl att undvika havsborrarna som är giftiga. Efter ett antal vurpor så kom Peter till undsättning med en flytväst och jag kunde flyta den sista biten på rygg in mot båten. Vi klättrade alla ombord MEN när Peter skulle ta det sista avtrampet upp på stegen så råkade han trampa på en havsborre. Jag kan lova att det såg ut som en piasavakvast under hälen på honom. Ylva tänkte dra ut en tagg men då släpper den tydligen sin giftampull, så de fick vackert sitta kvar. Så klart vart vi förbannad på han som körde båten. Han om nån borde ju veta att det blir lågvatten vid den tiden o skulle ju ha informerat oss om det. Men inte då!! Jag blödde från fötter o ben...o eftersom jag äter Trombyl så såg det ut som ett mindre blodbad där jag satt. Väl i land så blev Peter omhändertagen hos en doktor. Allt slutade väl som tur var. Men utflykten var härlig ändå om man summerar allt. När vi kom hem från Phi Phi så var det snart slut på våra tre härliga veckor i detta underbara land. Men innan det så var vi en kväll på fiskemarknaden i Rawai. Så häftigt...Vi gick längs en massa stånd och handlade fisk o skaldjur. Sedan lämnade man in dem till fiskerestaurangen tvärs över vägen. Där vägde de vårt köp och frågade hur vi ville ha det tillagat. Gissa om det var gott. Min favorit är ju bläckfisk och jisses va gott det var. Vi åt t.o.m. små snäckor men det var väl ingen höjdare, salt och slipprigt....Dagen efter så var det då dags att packa ihop och efter tre veckor i detta underbara land med underbara människor bege sig till flygplatsen igen och börja resan hemåt.
Jag vill tacka alla inblandade för denna resa. Ni är fantastiska. Jag älskar er av hela mitt hjärta.
Ja det här var ju 9 månader sen det hände. Jag har haft totalt ointresse för bloggen. Men nu har den börjat att pocka på igen. Har insett att det är ett bra verktyg att ha om man vill gå tillbaka i sitt liv o kolla vad man har gjort. ...Så jag tänkte börja blogga igen.....
Puss o Kram...
Nu var det längesen igen. Gamla datorn var ju så förbaskat seg o krånglade, men vi har köpt oss en ny. Hoppas att jag kommer att skriva regelbundet nu då ;) Det är faktiskt rätt kul att gå tillbaka i tiden och läsa vad man gjort.
Nu har vi varit hemma ett par veckor efter en underbar resa till Thailand. Helt magiskt fantastisk semester har vi haft. Ska försöka att sammanfatta våra tre veckor med text o bild tänkte jag.
Måndagen den 30:de mars så tog jag o Micke tåget till Arlanda. Var framme vid sextiden på em. och fördrev tiden med att växla in lite bath och dricka en öl. Vi väntade på Ylva som kom med flyg från Visby. Vi checkade därefter in på Quality Airport Hotel på Arlanda. Gick och lade oss i skaplig tid eftersom vi skulle upp tidigt morgonen därpå.
 |
| Micke på tåget |
 |
| En öl i väntan på Ylva |
 |
| Hotellet vi bodde på i Arlanda |
Tisdagen kom och vi klev upp i ottan för att slippa stressa. Efter en god hotellfrukost, tog oss transferbussen till terminalen där vi checkade in. I väntan på att få boarda så satt vi i Diners Lounge och försåg oss med vissa drycker :) Klockan 11 var det äntligen dags och vi lyfte mot mer sydliga breddgrader, första målet var Doha. Vi åkte med Qatar Airways, vilket vi senare såg att det var listat som bästa bolaget i världen. Det var verkligen kanonbra, trevlig personal och superbra service hela resan ;) Det tog ca. 6 timmar till Doha och där fick vi vänta i tre timmar innan vi lyfte mot Bangkok. Det var rätt kul att sitta där o titta på alla oljeshejker som svassade förbi i sina vita fotsida klänningar, rödrutiga kökshandukar på skallen och guldtofflor på fötterna. Vi lyfte mot Bangkok och jag somnade någonstans över Indien. Det tog ytterligare 6 timmar att flyga och vi landade någon gång på morgonkvisten thailändsk tid. Då fick vi vänta igen innan vi fick kliva på planet mot slutdestinationen Phuket. Flygplanet vi skulle åka med dit fick mig att småle. Jag kände mig som Piff & Puff i Räddningspatrullen. Det var ju liite skillnad mot de stora flygplan vi åkt med innan :) Jag kan säga att det var rätt skönt när vi hämtade ut väskorna och mötte upp Martin som var snäll och hämtade oss. Jag är ju nämligen flygrädd och nu var halva flygresan avverkad ...tre lyftningar o tre landningar...puhh .(torkar handsvett). Måste även tillägga att det var mycket turbulens nästan hela vägen.
 |
| Dreamliner åkte vi med till Doha |
 |
| Flyget från Bangkok till Phuket |
 |
| Första doppet i Andaman sea. |
 |
| Jag o Shaggy |
 |
| Nai Harn |
De första dagarna bestod av mycket sol o bad. Men i slutet av veckan drog vi ner till Rawai och Martin. Där var det oxå strandhäng för det mesta och här pressade vi på Nai Harn beach på dagarna. På kvällarna käkade vi middag på restaurangen och sen blev det drinkar på olika barer. Men vi hann med en dags utflykt då vi åkte upp till Big Buddha. En 45 m. hög buddha i vit marmor. Den är byggd på ett berg 370 m.ö.h. Däruppe var det en bedårande utsikt över havet och alla stränder och orter runt om. På vägen ner stannade vi o tittade på elefanter, men där vart vi så förbannad så vi fortsatte nedåt. Två apor satt fastkedjade i en halvmeter lång kedja. De kunde inte ens vända sig om. Samma sak med en elefantunge. Fy fan vilket djurplågeri. Däremot stannade vi och gick på en krokodilshow. Det visade sig vara helt bortkastade pengar och även djurplågeri där....grrrrrrr.....
 |
| Uppe hos Big Buddha |
 |
| Utsikt från Big Buddha |
 |
| Big Buddha |
 |
| Fastkedjad apa |
 |
| Fastkedjad elefant |
Efter några dagar i Rawai begav vi oss tillbaka till Bangtao. Här bestod dagarna mest av sol, bad, marknad och god mat på Mamma Mia. En kväll for vi iväg till en thailändsk restaurang. Där beställde Peter in massor av olika thairätter. Spännande och jättegott att prova på. En annan kväll for vi iväg för att grilla på thaivis (Mookata). Man får en slags kolgrill på bordet och den ser i princip ut som en citruspress. Det man grillar lägger man högst upp och sedan häller man vatten nedtill, där man kokar räkor, grönsaker bl.a. Till slut blir vattnet en supergod soppa av allt som runnit ner i det och kokats. Man bestämmer själv vad man vill grilla genom att plocka från en jättestor buffé. Man ska ju egentligen hålla sig ifrån bufféer för magens skull, men med en stor hutt whiskey i kistan varje morgon så löser sig allt. Denna gången var jag modigare att prova på, så jag grillade o åt även manet och det var faktiskt gott ;)
 |
| Ylva o Micke solar o badar, Bangtao Beach |
 |
| Jag solar o njuter på Bangtao Beach |
 |
| Pepparstek på Mamma Mia |
 |
| En massa goda thairätter |
 |
| Vi äter mookata. |
Ungefär halvvägs in på vår resa, så hade Mamma Mia firmafest för sin personal. Vi vart oxå bjudna och det var en mycket trevlig tillställning. Det började med lite förfest på Mamma Mia Kamala Beach och därefter åkte vi alla till Jungceylon...ett stort center för shopping, bio etc. Där bowlade vi och fler kalla slank ner. De delade upp oss i lag med 1 falang (utlänning) i varje lag. På så sätt så fick man lära känna varandra bättre. När bowlingen var över så åkte vi till ett thaikvarter där det blev mat. Några olika thairätter bjöds det på o efter det vart det thaidisko. Klart man var upp o dansade där, det gick liksom inte att sitta still när det ryckte i både armar o ben. Vi hade bokat ett hotellrum över natten för att stanna kvar till morgondagens thailändska nyår Songkran. Det var en mycket märklig och helt galen upplevelse. Tusentals människor, stora som små, gick runt med vattengevär o sköt på varandra..däremellan fick man talk strykt i ansiktet och en önskan om Gott Nytt År. Helt galet egentligen men... så roligt. Man fyllde sina gevär i stora kar med isvatten. Vi började vårt krig på Bangla Road och avslutade efter ett otal barbesök på en jättetrevlig bar, där vi inledde krig med grannbaren mittemot. Efter en fantastiskt blöt dag så begav vi oss hem i en tuktuk....genomblöta o t.o.m. frusna men sååå nöjda och man har fått ett minne för livet. Jag har aldrig sett så många glada människor samtidigt....inte ett enda surkart fanns det......De ni !!
 |
| Mitt bowlinglag |
 |
| Mamma Mia personal |
 |
| Mamma Mia personal |
 |
| Denna toa ska man stå på men det fattade väl inte jag :) |
 |
| Songkran Bangla Road |
 |
| Songkran Bangla Road |
 |
| Redo för krig |
 |
Efter ett lyckat firande med både Songkran och Mickes födelsedag så var det dags för några dagar på Phi Phi. Vi gick upp i ottan och tog färjan från Chalongs hamn. Eftersom det inte finns någon motortrafik på denna ö så möttes vi av en man som körde vårt bagage på en typ mjölkärra till hotellet. Det var verkligen en supermysig ö vi hamnat på och första eftermiddagen bestod av barhäng i hotellets pool och då menar jag verkligen bokstavligt i poolen. Superhäftigt tyckte så klart jag, bonnläpp som man är :) Happy hour var det med + rabatt som välkomstgåva. Ärligt talat så vet jag inte hur många drinkar som rann ner i strupen men många vart det och konstigt nog kände jag mig knappt berusad. På kvällen så gick vi ut och åt och avslutade med att kolla på thaiboxning. Dagen därpå så hyrde vi en longtailbåt för att åka ut bland småöarna. Så härligt ända tills en näradödenupplevelse inträffade. Vi stannade först till på Bamboo Island, en ö med kritvit sand o vajande palmer, underbart vackert. Sedan var vi så klart tvungen att uppsöka Maya Beach. Där har de spelat in filmen "Beach" med Leonardo di Caprio....Jag hade tanken när vi skulle kliva ner i vattnet från båten o vada in, om det verkligen gick. Jag tyckte att det såg ut att vara mycket koraller o sten. Men han som sa att det var ok, så vi klev ner i det ljumma vattnet allihop och vadade in mot land. Där traskade vi in på en liten stig och plötsligt uppenbarade det sig en liten primitiv bambubar. Vi stannade där för vätskepåfyllning och efter det tänkte vi bada.....MEN när vi kom ner till stranden så fanns det inget vatten!!! Det var ebb.....Vi såg vår longtailbåt långt därute och det var bara att börja gå. Först gick det bra...men sen började vattnet stiga och då var det nästan omöjligt att sätta fötterna på rätt ställe. Man halkade på de vassa korallerna och det värsta var väl att undvika havsborrarna som är giftiga. Efter ett antal vurpor så kom Peter till undsättning med en flytväst och jag kunde flyta den sista biten på rygg in mot båten. Vi klättrade alla ombord MEN när Peter skulle ta det sista avtrampet upp på stegen så råkade han trampa på en havsborre. Jag kan lova att det såg ut som en piasavakvast under hälen på honom. Ylva tänkte dra ut en tagg men då släpper den tydligen sin giftampull, så de fick vackert sitta kvar. Så klart vart vi förbannad på han som körde båten. Han om nån borde ju veta att det blir lågvatten vid den tiden o skulle ju ha informerat oss om det. Men inte då!! Jag blödde från fötter o ben...o eftersom jag äter Trombyl så såg det ut som ett mindre blodbad där jag satt. Väl i land så blev Peter omhändertagen hos en doktor. Allt slutade väl som tur var. Men utflykten var härlig ändå om man summerar allt. När vi kom hem från Phi Phi så var det snart slut på våra tre härliga veckor i detta underbara land. Men innan det så var vi en kväll på fiskemarknaden i Rawai. Så häftigt...Vi gick längs en massa stånd och handlade fisk o skaldjur. Sedan lämnade man in dem till fiskerestaurangen tvärs över vägen. Där vägde de vårt köp och frågade hur vi ville ha det tillagat. Gissa om det var gott. Min favorit är ju bläckfisk och jisses va gott det var. Vi åt t.o.m. små snäckor men det var väl ingen höjdare, salt och slipprigt....Dagen efter så var det då dags att packa ihop och efter tre veckor i detta underbara land med underbara människor bege sig till flygplatsen igen och börja resan hemåt.
Jag vill tacka alla inblandade för denna resa. Ni är fantastiska. Jag älskar er av hela mitt hjärta.
Ja det här var ju 9 månader sen det hände. Jag har haft totalt ointresse för bloggen. Men nu har den börjat att pocka på igen. Har insett att det är ett bra verktyg att ha om man vill gå tillbaka i sitt liv o kolla vad man har gjort. ...Så jag tänkte börja blogga igen.....
Puss o Kram...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)