Har av förklarlig anledning inte hunnit att skriva nåt mer sen sist. Jag har jobbat mycket och när man kommer hem så är det annat att ta tag i. Men nu tänkte jag skriva lite mer om vad som har hänt.
Jobb ja......Tyvärr så avled min fina goa brukare när jag var på semester i Thailand. Väldigt ledsamt och tråkigt. Han var en sådan fin människa och genomsnäll på alla sätt o vis. Det var en väldigt tråkig nyhet jag nåddes av på min första semesterdag där nere.
Men nu ska jag berätta lite om en annan tragisk händelse som inträffade i somras.
Mario vår älskade hund fyllde åtta år i maj. Han hade problem med sina öron titt som tätt o kliade sig, ibland så hårt så han skrek :( Vi var till veterinären flera ggr med detta och de trodde på svamp. Vi fick köpa dyrt torrfoder och tvätta öronen så gott vi fick för honom. Men det hjälpte inte. Jag hade även upptäckt en stor vårta bakom framtänderna i överkäken på honom. Veterinären här i Mora sa att det var en utväxt som många hundar hade. Nu kommer jag inte riktigt ihåg men något om nervsystemet iaf. Oki tänker man ju....helt normalt. Till sist åkte vi till Orsa o veterinär Veber. Hon sa att det inte var svamp och rekommenderade att börja ge honom vom og hundemat...ett färskfoder. Hon såg även knölen i gommen på Mario och sa att den där ska vi ta bort och skicka in på analys. Hon sa att det var en cysta av något slag. Knölen var tack o lov ofarlig och Mario kunde äntligen tugga ben ordentligt igen och han blev mycket bättre både i pälsen och i öronen. Han blev glad o sprallig igen o slapp klia sig.
På Midsommar så köpte vi lite frysta märgben åt honom som han skulle få smaska på och det var väl det bästa han visste och speciellt nu när han kunde tugga ben riktigt. På söndagen efter Midsommar så var han sig inte lik. Trött, loj, hängde med huvudet och såg ledsen ut. Dagen efter så kräktes han en massa gräs och hade lite diarré. Jag ringde veterinären här i Mora och de rekommenderade skonkost. Men jag sa att jag trodde inte på magsjuka, det här var nåt annat. Tisdagen kom och jag var på jobbet när Micke ringde och sa att jag var nog tvungen att åka hem. Mario varken ville eller orkade gå ut. Han kom bara ut utanför porten o då kräktes han bara vatten...massor av vatten. Jag åkte hem och ringde vet igen. Vi skulle ta en temp och återkomma. Han hade hög feber stackarn. Så jag ringde åter och talade om det och frågade om de ville titta på honom. DÅ.....fick jag en utskällning. De hade minsann inga tider för magsjukehundar och de kunde inte heller trolla fram några tider med knäna..... :( Nej nej...oki jag ringde Falun och djursjukhuset och där var det helt oki att komma ner med honom. De undersökte honom lite ytligt och skulle behålla honom över natten för uppvätskning. De tog även röntgen på magen och när han låg där på rygg och vi höll i hans ben, lyfte han på huvudet o slickade mig på munnen ett par gånger. Så här med facit i hand, så var det ju ett hejdå :.( Dagen efter ringde vet. och berättade att de hade upptäckt någon förändring där magsäcken går över till tunntarm. De öppnade och såg då en fruktansvärt ful bukspottkörtel. Det fanns även omkringliggande vätska så han hade väl hunnit få bukhinneinflammation också. De gjorde rent så gott de kunde och sedan fick han intensivvård i fem dygn. De första dagarna sjönk sänkan och febern gav sig och det såg positivt ut. Men på tisdagmorgon, en vecka sedan han blev inlagd, så ringde de och talade om att han började bli gul i huden och han hade kräkts hela natten. Då fanns det inga tvivel längre utan vi fick tyvärr ta det tunga beslutet att låta honom få somna in. Älskade..älskade vän vad vi grät och kände oss maktlösa. Men det gick inte längre. Du ska inte vara på en intensivvårdsavdelning i över en vecka o kämpa för ditt liv....du ska vara hemma hos oss och gosa ju.... Vem kunde tro att det var sista pussen den där kvällen....*snyft* Mario är saknad .... precis som älskade Snobben. Man får minnas de med glädje och tänka på alla fina stunder tillsammans och deras specialiteter som de hade...tokhundarna där. Nu leker du med Snobben på de evigt gröna gräsmattorna min älskade bästa vän.....
Alltid Älskad Alltid Saknad.......
